Nuläge mål 29-35 - En god grön kommun

 

Här kan du ta del av statistiken för målen inom det prioriterade området En god grön kommun

29. Förbättra resultatet i medborgarundersökningen gällande den yttre miljön i kommunen.

Beskrivning


Bedömningen av den yttre miljön i Hagfors kommun baseras på 8 frågor från Hagfors kommuns medborgarundersökning. 800 slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18 och 84 år väljs ut från kommunregisteret och får möjlighet att tycka till. De första tre frågorna visar medborgarnas nöjdhet med belysning, underhåll och snöröjning av gång- och cykelvägar. De efterföljande tre visar medborgarens nöjdhet med med belysning, underhåll och snöröjning av gator och vägar. De sista två frågorna handlar om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse samt renhållning av parker och allmänna platser.

Källa: Hagfors kommun





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

30. I enlighet med prioriterade åtgärder i Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2016 – 2020 ska kommunen nå sitt bidrag för en giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv och begränsad klimatpåverkan

Beskrivning


Vattnets kvalitet och status i sjöar och vattendrag bedöms genom dess ekologiska status medan grundvattnen bedöms enligt dess kemiska status. Samtliga statistik kommer från förvaltningscykel 2 2010-2016.

Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”.

Kvalitetsfaktorer

Den ekologiska statusen eller potentialen för ytvatten omfattar tre kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig klassificeringsskala.

Biologiska kvalitetsfaktorer

Eftersom syftet med vattenförvaltningen är att biologin ska må bra väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst och ska klassificeras först.

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar minst god status behöver resultatet stödjas av fysikalisk-kemiska faktorer.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Om både de biologisk och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna visar hög status behövs resultatet stödjas av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

Kemisk status

Kemisk status bestäms genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster.

Kemisk status utan överallt överskridande ämnen

Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster pga. atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE. För att problem med andra prioriterade ämnen inte ska överskuggas av de överallt överskridande ämnena presenteras kemisk status exklusive dessa ämnen. Den kemiska statusen exklusive de överallt överskridande ämnena är en status skapad av Vattenmyndigheterna just i ovan syfte och har inget EU-rapporteringskrav kopplat till sig.

Källa: Vatteninformationssystem Sverige





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

Det svenska miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Miljömålen är viktiga i arbetet för att uppnå generationsmålet, då de fungerar som riktvärden för vad som behöver uppnås. För att möjliggöra att Värmland ska kunna nå de 16 miljömål som finns till år 2020 samt ett klimatneutralt Värmland till 2030 behövs fler insatser.

Länsstyrelsen i Värmland bjöd därför 2017 in alla kommuner i Värmland för att teckna en miljööverenskommelse. Med överenskommelsen skapas struktur och kontinuitet för förankring, genomförande och uppföljning av både Länsstyrelsens regionala handlingsplaner och åtgärdsprogram inom miljömål, klimatanpassning, klimat- och energi och kommunernas egna planer och strategier. Arbetet med miljööverenskommelsen har stark koppling till Hagforsstrategin och därför stärks även den interna samverkan inom kommunens verksamheter.

Miljömålen är breda och utgör i stort sett allt miljöarbete som pågår i länet. För att lättare kunna samarbeta regionalt har en prioritering av åtgärdsarbetet i länet genomförts. Länsstyrelsen har valt att fokusera arbetet på 5 fokusområden;

  1. minskad klimatpåverkan

  2. hållbar samhällsplanering

  3. hållbart skogs- och odlingslandskap

  4. hållbar vattenförvaltning

  5. hälsa och livsstil

Milööverenskommelsen beslutades i kommunfullmäktige i maj 2018. Genom miljööverenskommelsen åtar sig kommunen att välja ut och genomföra åtgärder som har koppling till miljömålen och klimatanpassning samt bidra med underlag för årlig uppföljning.

De åtgärder som arbetats fram som förslag för Hagfors Kommuns miljööverenskommelse är:

  1. Förbättra återvinning av avfall inom kommunens verksamheter

  2. Arbeta för ökad ekologisk status i sjöar och vattendrag

  3. Utveckla förutsättningarna för att arbeta med hållbarhetsaspekter i hela planprocessen och i översiktsplanering

  4. Arbeta fram underlag för att underlätta att ställa kemikaliekrav vid upphandling

  5. Arbeta med kunskapsspridning och information om utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hästhållning till sjöar och vattendrag

6. Utvärdera och arbeta för effektivare reseplanering och minska andelen onödiga arbetsresor med bil

hagfors.se finns mer information om hur vi ligger till när det gäller miljööverenskommelsen.

31. År 2027 ska det vara möjligt för Hagfors kommun att nå klimatneutralitet till år 2030.

Beskrivning


Vattnets kvalitet och status i sjöar och vattendrag bedöms genom dess ekologiska status medan grundvattnen bedöms enligt dess kemiska status. Samtliga statistik kommer från förvaltningscykel 2 2010-2016.

Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”.

Kvalitetsfaktorer

Den ekologiska statusen eller potentialen för ytvatten omfattar tre kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig klassificeringsskala.

Biologiska kvalitetsfaktorer

Eftersom syftet med vattenförvaltningen är att biologin ska må bra väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst och ska klassificeras först.

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar minst god status behöver resultatet stödjas av fysikalisk-kemiska faktorer.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Om både de biologisk och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna visar hög status behövs resultatet stödjas av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

Kemisk status

Kemisk status bestäms genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster.

Kemisk status utan överallt överskridande ämnen

Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster pga. atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE. För att problem med andra prioriterade ämnen inte ska överskuggas av de överallt överskridande ämnena presenteras kemisk status exklusive dessa ämnen. Den kemiska statusen exklusive de överallt överskridande ämnena är en status skapad av Vattenmyndigheterna just i ovan syfte och har inget EU-rapporteringskrav kopplat till sig.

Källa: Vatteninformationssystem Sverige





Utgångsläge 2016

Växthusgaser (ton) 2016

Aktuellt resultat för 2018

Statistiken uppdateras och sammanställs av Naturvårdsverket och den senast tillgängliga statistiken gäller året 2018.  


Växthusgaser(ton)

32. Vattnets kvalitet och status i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras enligt Hav- och vattenmyndighetens direktiv.

Beskrivning


Vattnets kvalitet och status i sjöar och vattendrag bedöms genom dess ekologiska status medan grundvattnen bedöms enligt dess kemiska status. Samtliga statistik kommer från förvaltningscykel 2 2010-2016.

Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”.

Kvalitetsfaktorer

Den ekologiska statusen eller potentialen för ytvatten omfattar tre kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig klassificeringsskala.

Biologiska kvalitetsfaktorer

Eftersom syftet med vattenförvaltningen är att biologin ska må bra väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst och ska klassificeras först.

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar minst god status behöver resultatet stödjas av fysikalisk-kemiska faktorer.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Om både de biologisk och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna visar hög status behövs resultatet stödjas av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

Kemisk status

Kemisk status bestäms genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster.

Kemisk status utan överallt överskridande ämnen

Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster pga. atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE. För att problem med andra prioriterade ämnen inte ska överskuggas av de överallt överskridande ämnena presenteras kemisk status exklusive dessa ämnen. Den kemiska statusen exklusive de överallt överskridande ämnena är en status skapad av Vattenmyndigheterna just i ovan syfte och har inget EU-rapporteringskrav kopplat till sig.

Källa: Vatteninformationssystem Sverige





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

Kemisk status grundvatten Hagfors kommun,

 förvaltningscykel 2 (2010 - 2016)

Statistiken uppdateras i olika förvaltningscykler. Nästa resultat kommer att presenteras under förvaltningscykel 3 2017-2021.

Ekologisk status vattendrag och sjöar Hagfors kommun, förvaltningscykel 2 (2010 - 2016)

33. Kommunen ska klättra på Aktuell Hållbarhets årliga kommunranking och ligga minst topp 2 i Värmland.

Beskrivning


Aktuell hållbarhets årliga kommunranking baseras på kommunens svar på de enkäter som ingår i rankningen. Rankningen baseras främst på Aktuell hållbarhets egen kommunenkät. Andra underlag är Boverkets miljömålsenkät och Vattenmyndighetens kommunenkät. Rankingen baseras också på sex nyckeltal från varje kommun – kommunens miljöarbete, gång- och cykelvägar, kommunens fordonsflotta, ekologiska livsmedel och giftfria förskolor.

Källa: Aktuell Hållbarhet





Utgångsläge 2016

Placering på Aktuell Hållbarhets

årliga kommunranking

Aktuellt resultat

Placering på Aktuell Hållbarhets

årliga kommunranking

34. Hagfors ska ligga i Värmlandstoppen gällande kommunindex för bästa avfallsverksamhet samt ligga över rikssnittet

Beskrivning


Bedömningen av den yttre miljön i Hagfors kommun baseras på 8 frågor från Hagfors kommuns medborgarundersökning. 800 slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18 och 84 år väljs ut från kommunregisteret och får möjlighet att tycka till. De första tre frågorna visar medborgarnas nöjdhet med belysning, underhåll och snöröjning av gång- och cykelvägar. De efterföljande tre visar medborgarens nöjdhet med med belysning, underhåll och snöröjning av gator och vägar. De sista två frågorna handlar om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse samt renhållning av parker och allmänna platser.

Källa: Hagfors kommun





Aktuellt resultat

Utgångsläge 2016

Värmländska kommuners avfallsindex

och placering 2016

Siffrorna visar resultatet för 2018 och sammanställs av Avfall Sverige. Värmlands län har 43 poäng i snitt, uppgifter om rikssnitt saknas.

Rapport för 2019 släpps under maj/juni 2020.

Rikssnitt avfallsindex

70,1

35. Andelen närproducerad och ekologisk mat som serveras inom offentlig sektor ska öka.

Beskrivning


Bedömningen av den yttre miljön i Hagfors kommun baseras på 8 frågor från Hagfors kommuns medborgarundersökning. 800 slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18 och 84 år väljs ut från kommunregisteret och får möjlighet att tycka till. De första tre frågorna visar medborgarnas nöjdhet med belysning, underhåll och snöröjning av gång- och cykelvägar. De efterföljande tre visar medborgarens nöjdhet med med belysning, underhåll och snöröjning av gator och vägar. De sista två frågorna handlar om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse samt renhållning av parker och allmänna platser.

Källa: Hagfors kommun





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

Andel ekologisk och närproducerad mat (%)

Andel ekologisk och närproducerad mat 2020 (%)

18,4

Ekologisk

Närproducerad

11