Nuläge mål 29-35 - En god grön kommun

 

Här kan du ta del av statistiken för målen inom det prioriterade området En god grön kommun

29. Förbättra resultatet i medborgarundersökningen gällande den yttre miljön i kommunen.

Beskrivning


Det svenska miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Generationsmålet handlar om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen fyller en viktig funktion som riktvärden för vad som behöver uppnås och täcker in ett stort arbete med exempelvis både naturvärden, vattenresurser, minskad klimatpåverkan liksom anpassning av samhället till de klimatförändringar som redan igångsatts. Av de 16 miljökvalitetsmålen är 14 aktuella i Värmland (målen om hav och fjällmiljö utgår):

Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv

Värmländska kommuners uppfyllelse av miljömålen är baserade på frivilliga överenskommelser mellan Värmlands länsstyrelse och kommunerna.

Källa: Hagfors kommun





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

30. I enlighet med prioriterade åtgärder i Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2016 – 2020 ska kommunen nå sitt bidrag för en giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv och begränsad klimatpåverkan

Beskrivning


Det svenska miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Generationsmålet handlar om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen fyller en viktig funktion som riktvärden för vad som behöver uppnås och täcker in ett stort arbete med exempelvis både naturvärden, vattenresurser, minskad klimatpåverkan liksom anpassning av samhället till de klimatförändringar som redan igångsatts. Av de 16 miljökvalitetsmålen är 14 aktuella i Värmland (målen om hav och fjällmiljö utgår):

Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv

Värmländska kommuners uppfyllelse av miljömålen är baserade på frivilliga överenskommelser mellan Värmlands länsstyrelse och kommunerna.

Källa: Hagfors kommun





Utgångsläge 2016

Det svenska miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Miljömålen är viktiga i arbetet för att uppnå generationsmålet, då de fungerar som riktvärden för vad som behöver uppnås. För att möjliggöra att Värmland ska kunna nå de 16 miljömål som finns till år 2020 samt ett klimatneutralt Värmland till 2030 behövs fler insatser.

Länsstyrelsen i Värmland bjöd därför 2017 in alla kommuner i Värmland för att teckna en miljööverenskommelse. Med överenskommelsen skapas struktur och kontinuitet för förankring, genomförande och uppföljning av både Länsstyrelsens regionala handlingsplaner och åtgärdsprogram inom miljömål, klimatanpassning, klimat- och energi och kommunernas egna planer och strategier. Arbetet med miljööverenskommelsen har stark koppling till Hagforsstrategin och därför stärks även den interna samverkan inom kommunens verksamheter.

Miljömålen är breda och utgör i stort sett allt miljöarbete som pågår i länet. För att lättare kunna samarbeta regionalt har en prioritering av åtgärdsarbetet i länet genomförts. Länsstyrelsen har valt att fokusera arbetet på 5 fokusområden;

  1. minskad klimatpåverkan

  2. hållbar samhällsplanering

  3. hållbart skogs- och odlingslandskap

  4. hållbar vattenförvaltning

  5. hälsa och livsstil

Aktuellt resultat

Milööverenskommelsen beslutades i kommunfullmäktige i maj 2018. Genom miljööverenskommelsen åtar sig kommunen att välja ut och genomföra åtgärder som har koppling till miljömålen och klimatanpassning samt bidra med underlag för årlig uppföljning.

De åtgärder som arbetats fram som förslag för Hagfors Kommuns miljööverenskommelse är:

  1. Förbättra återvinning av avfall inom kommunens verksamheter

  2. Arbeta för ökad ekologisk status i sjöar och vattendrag

  3. Utveckla förutsättningarna för att arbeta med hållbarhetsaspekter i hela planprocessen och i översiktsplanering

  4. Arbeta fram underlag för att underlätta att ställa kemikaliekrav vid upphandling

  5. Arbeta med kunskapsspridning och information om utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hästhållning till sjöar och vattendrag

6. Utvärdera och arbeta för effektivare reseplanering och minska andelen onödiga arbetsresor med bil

hagfors.se finns mer information om hur vi ligger till när det gäller miljööverenskommelsen.

31. År 2027 ska det vara möjligt för Hagfors kommun att nå klimatneutralitet till år 2030.

Beskrivning


Här visas andel utsläpp i Hagfors kommun från nationella databasen för luftsläpp, som innehåller uppgifter från utsläppsstatistik som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Här mäts mängden utsläpp av växthusgaser inom sektionerna industri, transporter, arbetsmaskiner, jordbruk, El och uppvärmning, avfall och avlopp, och produktanvändning.

Industri (energi + processer)

Transporter:

Personbilar

Lätta Lastbilar

Tunga lastbilar

Bussar

Mopeder och motorcyklar

Slitage från däck och bromsar

Slitage från vägbanan

Inrikes civil sjöfart

Inrikes flygtrafik

Övriga transporter

Avdunstning från vägfordon

Arbetsmaskiner:

Arbetsmaskiner verksamheter

Hushållens arbetsmaskiner

Skotrar och fyrhjulingar

Jordbruk:

Tarmgaser från idisslare, kogödsel, svingödsel, hästgödsel, hönsgödsel, fårgödsel m.m., handelsgödsel, kalkning samt spridning av urea, öviriga gödselmedel,

Bearbetning av oragonea jordar, bearbetning av mineraljord, indirekt lustgasavgång

El och uppvärmning (ton):

Energiförsörjning, via el och värmeverk

Panncentraler

Egen uppvärmning

Stationär förbränning inom areella näringar


Avfall och avlopp:

Avfallsupplag, biologisk behandling, behandling av avloppsvatten, förbränning av farligt avfall, övrig avfallshantering, hus och bilbränder

Produktanvändning:

Färg, lösningsmedel, smörjmedel, parafinvax, urea för katalysatorer, lustgas från profuktanvändning

Källa: Naturvårdsverket





Utgångsläge 2016

Växthusgaser (ton) 2016

Aktuellt resultat för 2017

Statistiken uppdateras och sammanställs av Naturvårdsverket och den senast tillgängliga statistiken gäller året 2018.  


Växthusgaser(ton)

32. Vattnets kvalitet och status i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras enligt Hav- och vattenmyndighetens direktiv.

Beskrivning


Vattnets kvalitet och status i sjöar och vattendrag bedöms genom dess ekologiska status medan grundvattnen bedöms enligt dess kemiska status. Samtliga statistik kommer från förvaltningscykel 2 2010-2016.

Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”.

Kvalitetsfaktorer

Den ekologiska statusen eller potentialen för ytvatten omfattar tre kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig klassificeringsskala.

Biologiska kvalitetsfaktorer

Eftersom syftet med vattenförvaltningen är att biologin ska må bra väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst och ska klassificeras först.

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar minst god status behöver resultatet stödjas av fysikalisk-kemiska faktorer.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Om både de biologisk och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna visar hög status behövs resultatet stödjas av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

Kemisk status

Kemisk status bestäms genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster.

Kemisk status utan överallt överskridande ämnen

Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster pga. atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE. För att problem med andra prioriterade ämnen inte ska överskuggas av de överallt överskridande ämnena presenteras kemisk status exklusive dessa ämnen. Den kemiska statusen exklusive de överallt överskridande ämnena är en status skapad av Vattenmyndigheterna just i ovan syfte och har inget EU-rapporteringskrav kopplat till sig.

Källa: Vatteninformationssystem Sverige





Utgångsläge 2016

Kemisk status grundvatten Hagfors kommun,

 förvaltningscykel 2 (2010 - 2016)

Aktuellt resultat

Statistiken uppdateras i olika förvaltningscykler. Nästa resultat kommer att presenteras under förvaltningscykel 3 2017-2021.

Ekologisk status vattendrag och sjöar Hagfors kommun, förvaltningscykel 2 (2010 - 2016)

33. Kommunen ska klättra på Aktuell Hållbarhets årliga kommunranking och ligga minst topp 2 i Värmland.

Beskrivning


Aktuell hållbarhets årliga kommunranking baseras på kommunens svar på de enkäter som ingår i rankningen. Rankningen baseras främst på Aktuell hållbarhets egen kommunenkät. Andra underlag är Boverkets miljömålsenkät och Vattenmyndighetens kommunenkät. Rankingen baseras också på sex nyckeltal från varje kommun – kommunens miljöarbete, gång- och cykelvägar, kommunens fordonsflotta, ekologiska livsmedel och giftfria förskolor.

Källa: Aktuell Hållbarhet





Utgångsläge 2016

Placering på Aktuell Hållbarhets

årliga kommunranking

Aktuellt resultat

Placering på Aktuell Hållbarhets

årliga kommunranking

34. Hagfors ska ligga i Värmlandstoppen gällande kommunindex för bästa avfallsverksamhet samt ligga över rikssnittet

Beskrivning


Det svenska miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Generationsmålet handlar om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen fyller en viktig funktion som riktvärden för vad som behöver uppnås och täcker in ett stort arbete med exempelvis både naturvärden, vattenresurser, minskad klimatpåverkan liksom anpassning av samhället till de klimatförändringar som redan igångsatts. Av de 16 miljökvalitetsmålen är 14 aktuella i Värmland (målen om hav och fjällmiljö utgår):

Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv

Värmländska kommuners uppfyllelse av miljömålen är baserade på frivilliga överenskommelser mellan Värmlands länsstyrelse och kommunerna.

Källa: Hagfors kommun





Utgångsläge 2016

Aktuellt resultat

Värmländska kommuners avfallsindex

och placering 2016

Siffrorna visar resultatet för 2018 och sammanställs av Avfall Sverige. Värmlands län har 43 poäng i snitt, uppgifter om rikssnitt saknas.

Rapport för 2019 släpps under maj/juni 2020.

Rikssnitt avfallsindex

70,1

35. Andelen närproducerad och ekologisk mat som serveras inom offentlig sektor ska öka.

Beskrivning


Här visas andel utsläpp i Hagfors kommun från nationella databasen för luftsläpp, som innehåller uppgifter från utsläppsstatistik som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Här mäts mängden utsläpp av växthusgaser inom sektionerna industri, transporter, arbetsmaskiner, jordbruk, El och uppvärmning, avfall och avlopp, och produktanvändning.

Industri (energi + processer)

Transporter:

Personbilar

Lätta Lastbilar

Tunga lastbilar

Bussar

Mopeder och motorcyklar

Slitage från däck och bromsar

Slitage från vägbanan

Inrikes civil sjöfart

Inrikes flygtrafik

Övriga transporter

Avdunstning från vägfordon

Arbetsmaskiner:

Arbetsmaskiner verksamheter

Hushållens arbetsmaskiner

Skotrar och fyrhjulingar

Jordbruk:

Tarmgaser från idisslare, kogödsel, svingödsel, hästgödsel, hönsgödsel, fårgödsel m.m., handelsgödsel, kalkning samt spridning av urea, öviriga gödselmedel,

Bearbetning av oragonea jordar, bearbetning av mineraljord, indirekt lustgasavgång

El och uppvärmning (ton):

Energiförsörjning, via el och värmeverk

Panncentraler

Egen uppvärmning

Stationär förbränning inom areella näringar


Avfall och avlopp:

Avfallsupplag, biologisk behandling, behandling av avloppsvatten, förbränning av farligt avfall, övrig avfallshantering, hus och bilbränder

Produktanvändning:

Färg, lösningsmedel, smörjmedel, parafinvax, urea för katalysatorer, lustgas från profuktanvändning

Källa: Naturvårdsverket





Utgångsläge 2016

Andel ekologisk och närproducerad mat (%)

Aktuellt resultat

Andel ekologisk och närproducerad mat 2019 (%)

18,6

Ekologisk

Närproducerad

13,1

Kontaktpersoner

Lars Sätterberg

0563-187 76

lars.satterberg@hagfors.se

Sara Källvik

0563-187 16

sara.kallvik@hagfors.se

 

Postadress
Utvecklingsenheten, Hagfors kommun

683 80 HAGFORS

© 2018 av Utvecklingsenheten, Hagfors kommun